Beslutet
Minnesbilderna är så olika. Ibland är de jätte tydliga, ibland är det så suddiga.
Funderar på att be om alla utredningspapper.
Ringa norrortspolisen och be om förundersökningen från 2005, när jag får den, så får jag tillbaks minnet från mitt liv.
Patetiskt. Att stora delar av mitt liv finns där. Hemligheten.
Sen borde jag ringa polisen i dalarna, och be om förundersökningen från 2006. I den förundersökningen vet jag inte vad som finns. Vissa saker vet jag med säkerhet att det hände, men vissa saker var som skuggliknande drömmar, som var så verkliga.
Jag är redo att berätta allt nu. Under ett skyddat namn. Jag har klarat mig, tack vare de underbara människorna jag kom i kontakt med. Mina advokater, poliserna, socialen, personalen på kvinnojouren, min psykolog. Ja alla. Om jag inte hade haft de, så hade jag nog fortfarande levt i en dimma efter November 2005.
Efter november 2005, så dog jag. Något dog inom mig. Efter ett par månader blev allt en stor dimma. Vad var verklighet efter november 2005?
Sommaren 2005 i en förort till Sthlm.
Ännu en sommar hemma hos pappa. Det är sommaren som alltid är värst. För sommaren har det längsta lovet.
Då kunde det dära hända minst tre ggr i veckan.
Men den här sommaren tog jag mitt beslut.
Jag var ute med min lilla syster L, som vid den tidpunkten var 11 år. Och hon sa " K, jag orkar inte leva i ett fängelse med pappa längre, han är jätte elak mot oss när du inte är här"
Jag tittade på min syster som tidigt började komma in i puberteten. Jag hade alltid vetat att hon skulle vara pappas ersättare efter mig.
Vi stod vid den där långa bron. Om man bara går över bron, så kommer man till en helt annan sida. "om jag bara tar beslutet nu, så kommer mina småsyskon komma till en bättre vardag, den bättre sidan".
L vädjande ögon blänkte av tårar. Nu eller aldrig. Ska jag vara som min mamma? Och blunda? Nej aldrig. Jag hatade min mamma, jag ville aldrig bli som henne i något avseende alls.
Dörren till friheten hade faktiskt öppnat lite innan. Skolan hade upprepande ggr ring till socialen och anmält att jag far illa hemma hos min pappa, då jag kom med ett blåslaget ansikte till skolan efter varje lov och helg.
Hos socialen tvärnekade jag. " Ni är bara rasister!, min pappa skulle aldrig slå mig".
Ack vad jag ljög, han gjorde mer.
Men jag älskade min pappa. Han var den enda jag hade..På något sjukt sätt.
Hursomhelst, den dagen, sommaren 2005, så ringde jag socialen. Med darrande röst sa jag: min pappa slår mina småsyskon och jag vet inte vad jag ska göra.
Jag berättade givetvis inte allt där och då. Skammen, jag ville inte berätta min hemlighet med pappa. Aldrig, tänkte jag då. Bara mina småsyskon kommer i säkerhet så blir jag nöjd.
Den dagen, då jag ringde.
Det ändrade mitt liv mer än jag nånsin hade trott.
Fortsättning följer
// Den sista blomman,.
Det kan jag förstå, det låter jobbigt det där.. Men vad har hänt?
Jag tackar ödmjukast för din komplimang ;)
SV: Ja jag förstår dig men kul att du tycker om min blogg :).
Tack så mycket och ja jag förstår mycket väl varför du vill vara anonym. Starkt av dig att göra det du gör. Va stolt!!!!
Ska fortsätta det lovar jag.
gumman jag förstår dig mer än du tror!! jag vet inte hur länge du har läst min blogg och jag kommer inte ihåg allt du har läst, men om det är någon person som förstår hur du känner osv så är det jag. Behöver du prata eller vad som helst så är det bara att mejla mig!!!! Kraaaaaaaaaaamar
S: Tacktack. mjo jag förstår :/
tack :) jag gilalr din också!
sv: Tack :P
fint skrivet :)
Tack så hemskt mycket :)
Jag gillar din blogg också, fast den gör mig gode förbannad. Vissa föräldrar borde inte få vara i närheten av allt vad barn heter.
Men jag är övertygad om att du gjorde helt rätt som ringde det där samtalet, det var starkt gjort!
Jag vet att vissa tänker "inte kan jag sätta dit dom,det är ju mina föräldrar/förälder" så jag beundrar dig för att du var modig nog att göra det enda rätta.
Det kommer jag göra.
Varsågod, ser fram emot att följa din blogg i fortsättningen. En fråga bara och du behöver absolut inte svara om du inte vill.
Blev eran pappa fälld för det han gjort?
Kram
Fängslande att läsa. Kan till viss del förstå men ändå inte eftersom att det ändå är din pappa. Min styvmamma misshandlade mig under 7 års tid, min pappa som var och är gift med henne struntade i det, han såg på men ville inte se och därför fortgick de. Och mamma, -knark, så hon fanns inte heller. Men jag tror att allt som hänt gjort mig till en väldigt stark person idag. Har varit i kontakt med så otoligt många människor som har hjälpt till och det är oerhört tacksam för. Ser fram emot att fortsätta läsa... för jag antar att de hänt mer?
Fängslande att läsa. Kan till viss del förstå men ändå inte eftersom att det ändå är din pappa. Min styvmamma misshandlade mig under 7 års tid, min pappa som var och är gift med henne struntade i det, han såg på men ville inte se och därför fortgick de. Och mamma, -knark, så hon fanns inte heller. Men jag tror att allt som hänt gjort mig till en väldigt stark person idag. Har varit i kontakt med så otoligt många människor som har hjälpt till och det är oerhört tacksam för. Ser fram emot att fortsätta läsa... för jag antar att de hänt mer? (vet inte om du redan fått de här, annars får du två!)
Jessica: Jag försökte kommentera hos din blogg, men det gick inte. Men jag håller verkligen med dig! Man blir starkare, om man inte väljer att bli bitter. Och jag har liksom du, träffat de mest underbara människor pga detta! KRAMAR!=)
Jessica: Jag försökte kommentera hos din blogg, men det gick inte. Men jag håller verkligen med dig! Man blir starkare, om man inte väljer att bli bitter. Och jag har liksom du, träffat de mest underbara människor pga detta! KRAMAR!=)
Jessica: Jag försökte kommentera hos din blogg, men det gick inte. Men jag håller verkligen med dig! Man blir starkare, om man inte väljer att bli bitter. Och jag har liksom du, träffat de mest underbara människor pga detta! KRAMAR!=)
Du är så stark..och skriver otroligt bra. Jag beundrar såna som du!
jo jag förstår att du vill vara hemlig. Du måste ha haft och kankse har det jätte jobbigt. men hoppas allt kommer att lösa sig för dig, "det man inte dör av, gör dig starkare" right?
Vi är ju också lite hemliga i våran blogg då många liv skulle bli förstörda om sanningen kom fram.
Tack så mycket :)
hej måste bara berätta i januari så kostar ALLA resor med sj 25 kr om du blir medlem i sj prio (gratis) åk vart du vill stockholm, köpenhamn osv...
jag bokade en helg i stockholm 50 kr tur och retur
tack för din kommentar! <3
ta hand om dig
kram.
Tack så jätte mycket ! Det värmer verkligen :)
Du gjorde rätt, du kommer aldrig att behöva se tillbaks och undra vad som hänt om du inte gjort som du gjorde. Jag talar av egen erfarenhet. Det är aldrig någon som kan säga att du inte gjorde rätt.
Jag beundrar dig verkligen, fortsätt skriva
Jag beundrar dig verkligen, fortsätt skriva
synd att du inte uppdaterar så ofta bara...
Ja, bloggarna strular ibland, men vill ha en uppdatering nu snart... Skriv mer! :)
